EDDIE

Eddie föddes som en av 5 kullsyskon den 30 Januari 2008 på Pomstar's kennel i Piteå.

Min "brorson" med sambo hade kort innan skaffat en Pomeranian av samma uppfödare och glädjen var stor hos mig då jag snosat och luktat och kliat och .. jaa allt utan att få allergiska besvär. Glädjen var stor, för jag har alltid sneglat åt Pom hållet på internet och tittat men tänkt att det ändå inte är någon idée då jag är/har varit allergisk. Emil var mest inne på en hund av större format, Dobermann (som jag sa att han fick träna sälv då jag är lite rädd, eller hyser stor respekt, för den rasen) och jag drömde även att en dag äga en Leonberger, men efter att ha umgåtts och träffat denna andra Pomkille ett tag så frågade Emil om inte jag kunde ringa och kolla med uppfödaren. Jag var inte sen på att agera (om än jag var jätte nervös när jag skulle ringa uppfödaren) och kort därefter var vi till Piteå och hälsade på. Kärlek vid första ögonkastet kanske man kan kalla det, ja jag vet inte. Men det sa pang och boom och vi visste redan då vilken av killarna vi fattat mest tycke för. Men eftersom det var osäkert om vi kunde få köpa en kille ur denna kull ville vi inte hoppas på för mycket. Vi hade ju iallafall bestämt oss för vilken ras och uppfödare och vi tänkte "blir det inte nu så kanske det blir senare". Dagarna gick, kändes som om dagarna var för långa ibland.

Efter några veckor fick vi svar av uppfödaren att den kvinna/man som tidigare varit intresserad av en hane meddelat att de inte hade möjlighet att ta en i dagsläget - gläden var STOR. Självklart, absolut att vi ville ta en kille!  Kort därefter var vi och hälsade på igen, den här gången gav uppfödaren oss möjlighet att välja vilken av hanarna vi ville ha. Vi behövde inte ens tänka, killen vi föll för första gången så klart!

Och på den vägen är det, Eddie växer och mår bra. Vid 7 månaders ålder , den 4 september 2008, kastrerade vi vår lilleman då han envisades att markera inne som ute, spelade ingen roll om det var hemma eller hos någon annan. Så nu är han vår gosis på heltid och vi sörjer inte för det. Vi sitter nu och funderar på att gå en vardagslydnadskurs till hösten då valpkursen inte blev av. Vi funderar även på att ta kursen på en annan ort, men det återstår att se om brukshundsklubben här i stan arrangerar något nu till hösten.